Första helgen i Stinshuset.

Så var det gjort.

Nycklarna är överlämnade och det lilla röda parhuset är officiellt inte längre vårt.

Och fast att vi har vuxit ur det för länge sen och jag redan känner mig hemma här i vårt Stinshus kan jag inte hjälpa att känna ett sting av saknad. En del av livet är över och nån slags tomhetskänsla smyger sig in bland glädjen över det nya. Det känns bäst att inte fundera så mycket på det just nu utan att ägna sig åt sånt som känns roligt att ta tag i för stunden. Som att hänga upp det nya fårskinnet och dra handen genom den mjukaste av ull man kan tänka sig. Och att tänka att ett par sådana till nog allt hade känts helt rätt för känslan i vårt nya hem. 

Vi tar det väldigt lugnt i helgen. 

Tror inte någon i familjen orkar med mer stress eller deadlines för en lång tid framöver. När jag får ett ryck öppnar jag dörren in till vårt blivande sovrum och tar fram en påse eller låda att sortera och packa upp. Det kommer att ta sin tid att göra huset till vårt men det får det lov att göra. Små vardagssysslor som ingen har haft tid med dom sista månaderna känns bra att börja med. Som att städa ur båda bilarna nu när vi ska börja köra varje dag.

Och idag ska vi göra något jag verkligen har saknat dom senaste åren.

Vi ska åka på julmarknad på landet. Bästa sättet att mjukstarta julen och komma i stämning. Dofterna, tomtar, stöpta ljus och förhoppningsvis ett och annat vackert fårskinn.

Ja, så ser alltså vår första helg i Stinshuset ut.

En hel del glädje och många förväntningar blandat med en aning tomhet och saknad. 

Och en omvärld som återigen skakas av ondska och sorg.

♥