söndag 26 juni 2016

Äntligen semester.






Äntligen är den här. 
Underbar och så väldigt efterlängtad.
S-E-M-E-S-T-E-R-N!


Första veckan började allt lite skakigt med både regn och en liten älskad som blev sjuk men hämtade definitivt upp med penicillin, högsommarvärme och en fin midsommarhelg med familjen.

Och här i Stinshuset har ju pärlsponten i hallen äntligen fått både ett och två lager färg, några knoppbrädor har kommit upp på väggen och golvet i entrén är lagt. Vi valde att gå på samma som vi har i köket; enkla rutor i grått och vitt. Tidlöst och vackert. Kvar att pyssla med i hallen är väl mest att måla ytterdörren och fönsterna. Och att bygga en hatthylla förstås. Några fler krokar ska också sättas upp och en halvmånebord ska blocketfyndas. Men sånt där är ju hundra procent bara roligt och kravlöst.










Stråhattarna är jag omåttligt förtjust i och både jag och barnen är flitiga användare av dessa skönheter. Och pricken över i:et är väl dessutom att dom gör sig riktigt fint mot pärlsponten och sätter den där ljuvliga sommarkänslan i hela rummet.


Semester alltså;
hela tre veckor kvar att njuta av och en hall som äntligen tagit ett stort kliv framåt.

Livet känns så väldigt fint just nu.



söndag 1 maj 2016

Ett eget litet hörn.






Ja, typ så här kommer min egna lilla hörna av vardagsrummet att se ut. 

Att det fortfarande saknas en matta (en grå historia från Tell me more), en skrivbordslampa av äldre stuk och så förstås dom där jordglobarna från Artilleriet får man blunda lite för. Och att vardagsrummet i skrivande stund är fullkomligt bombarderat av leksaker. Men i alla fall. Det står ett skrivbord i hörnan i alla fall.

Det där skrivbordet är ett blocketfynd som vi har målat ljusgrått. Jag kände att det blev för många mörka möbler i rummet och var allt lite sugen på ett ljust skrivbord till den grå mattan. Dessutom var bordskivan så mycket vackrare än benen som var mer brunmålade på nåt vis. Så ljusgrått fick det blir. 







Nu börjar det bli lunchtid här i Stinshuset och solen den visar sig för första gången på vad som känns som en evighet. Så väldigt efterlängtat! 

Och själv måste jag ta mig i kragen efter en helg av på tok för lite sömn och försöka komma ur dimman. Inte helt lätt när kroppen känns tung och ögon bränner. 


Några timmar söndag kvar att njuta av.


***

lördag 30 april 2016

Ett halvfärdigt vardagsrum.








Så blev det visst lördag igen och dessutom Valborgshelg.


Och äntligen börjar det faktiskt klia i fingrarna att komma vidare med huset efter några månader av den där "det-står-mig-upp-i-halsen" känslan. Det jag saknar mest här i vardagsrummet är tavlor och såklart den platsbyggda bokhyllan vi går och skissar på. Kommer bara bokhyllan på plats så löser det upp många andra knutar. Lådor med böcker och inredning kan packas upp, skrivbordet kan hitta sin slutgiltiga plats och dom där underbara jordglobarna (finns här) som ännu ligger i sin kartong kan äntligen packas upp och hängas på plats. Och så ska ju det stora blocketfyndade skåpet målas. Om jag nu bara kan bestämma mig för i vilken färg.












Men först har vi en lekställning som ska byggas klar i trädgården och tre barn som ska komma på fötter igen. Jajamän, alla tre har åkt på ännu en öroninflammation och går på penicillin. Inte mycket till valborgsfirande för oss med andra ord. Men så fort det vänder tror jag nog att vi letar fram en och annan pensel och färgburk. Har det väl börjat klia i fingrarna så har det. Då finns det liksom ingen återvändo. 


Vår lördag alltså; 

sjuka små älsklingar, helgblommor i vardagsrummet, en lekställning på stark frammarsch och en efterlängtad känsla av kreativitet som bubblar mer och mer inombords. 

Glad Valborg hörrni!


***

torsdag 28 april 2016

Syskonkärlek.






Han börjar bli stor nu, lillebror.
Pratar mycket och gärna men än är det inte helt lätt att förstå allt han vill få fram. Han härmar nya ord och kan räkna till fyra. Båtar, pirater, superhjältar och Ninja turtles är klara favoriter i leksakslådan.

Och så kan han förstås väldigt mycket själv.
Nästan allt om man ska tro honom själv. Humör har han också när han inte får som han vill.

Och han älskar att leka med storebror. Ä l s k a r med stort Ä.
Storebror är helt enkelt bäst och allt han gör vill också lillebror göra. Men i storebrors värld är det inte alltid så roligt att vara favorit. Storebror älskar nämligen mest av allt att leka själv. Det argumentet köper lillebror inte alls och så är kriget igång.







Men det finns stunder av kärlek också.

Och vänskap och samförstånd. Stunder när dom där två ljuslockiga är så inne i leken att dom glömmer bort allt kiv och bråk som varit. Det är dom stunderna som får stanna kvar i hjärtat.


***

söndag 24 april 2016

Skafferihyllor






Orden kommer inte riktigt av sig själv och tiden, ja den är minst sagt fortfarande en bristvara. 
Kameran däremot, den är med mig så gott som varje dag i veckan så ikväll tittar jag in och säger Hej! med några bilder från våra skafferihyllor i köket.








Hoppas din vecka blir fin!


***

söndag 27 mars 2016

Påskdag i Stinshuset.




I Stinshuset satsar vi på en lugn och skön söndag efter en härlig påskafton med god mat, lekar och påskäggsjakt. 


En fin fortsättning på påsken hörrni!


***

lördag 26 mars 2016

Glad Påsk



Påskafton i Stinshuset och dagen börjar med strålande sol.

Idag firar vi första påsken tillsammans med barnens kusiner och på schemat står pyssel, äggjakt och annat skoj som hör påsken till. 





Stinshuset är ganska sparsamt påskpyntat men dom här favoriterna har kommit fram i alla fall.
Och så klart några påskliljor, barnens hemmagjorda kycklingar och ett och annat vackert påskris. Det räcker långt.







Mina tre fina sitter mitt emot mig. Alla tre djupt försjunkna i pyssel, pennor och lek medan jag sippar kaffe och skriver dom här raderna. Solen lyser in i köket och jag börjar känna mig redo att ta mig an dagen. Precis så här skulle varje morgon få lov att vara.


Glad Påsk, finaste ni.


 

onsdag 16 mars 2016

Hej igen och det senaste blocketfyndet.



Hoppsan!

Den där renoveringspausen förde visst med sig en mindre bloggpaus.
Inte för att det känns minsta lilla tråkigt att syssla med blogg och foto utan snarare för att jag har prioriterat sömn före allt annat efter veckor av sömnbrist. 

Japp, runt halvtiosnåret har den här mamman tackat för sig i två veckor nu och det känns som att krafterna börjar återvända, till viss del i alla fall.

I mitt sista inlägg skrev jag om valmöjligheter och att prioritera rätt i sin livssituation. Jag tycker fortfarande det är ganska svårt att göra dom där valen och tiden känns alltid som en bristvara men jag jobbar på det i alla fall. Ibland får det vara bra så. 

På bilden då?
Jomenvisst! Där har ni senaste blocketfyndet. Ett nyproducerat skåp i en, enligt mig, ganska ful färg men i alldeles rätt storlek och känsla. Nån gång ska det få ett stänk färg på sig men vi stressar inte med det just nu. Det blir när det blir. 

Innan sängen kallar (klockan är ju snart halv tio!) vill jag bara säga TACK till er som har lämnat kommentarer här, på Instagram, Facebook och via mailen angående min lilla vardagskrasch och paus. 

Fina ni! 
Jag tar till mig era kloka och kärleksfulla ord!


söndag 28 februari 2016

Det enkla livet.





Om dom senaste veckorna lärt mig någonting alls är det att veta när man nått sin gräns.
Och min är definitiv både uppnådd och kanske till och med överskriden. Tidigare i mitt liv har jag kört på i alla fall. Jag vet att det till största delen har varit för att det inte har funnits något annat val. Man gör vad man måste för att livet ska fungera någorlunda och skjuter sig själv, trötthet, uppgivenhet och ångest åt sidan. 

Men, och här min vän, kommer det fina i kråksången. Det-kommer-alltid-ikapp-dig. 
Nånstans därinne finns det lagrat. Ny stress bygger på gammal tills den bara måste ut och inte kan ignoreras längre. För mig har det blivit så oerhört tydligt på sistone och den här gången väljer jag att lyssna på mig själv. 

När det som ska vara något roligt och positivt inte alls längre känns varken skoj eller inspirerande är det hög tid att dra i den där inre handbromsen. Och jag drar för allt vad jag är värd nu för aldrig nånsin mer vill jag vara den som inte har något val. I mitt huvud går jag igenom vad jag borde och vad jag måste. Försöker inse skillnaden mellan dom både och välja det som är rätt. För mig och för oss. För barnen. För relationen. 

Och den här gången har jag ju faktiskt ett val. 
Jag kan välja att köra på i 110 tills jag (vi) kraschar. Eller kan jag välja att säga stopp.
Hela poängen med att flytta ut på landet till det här fantastiska huset var att komma lite närmare det liv vi vill leva. Inte att fullkomligt köra slut på oss själva och stressa sönder vardagen, som så självklart är hektisk nog precis som den är; jag säger bara "Hej magsjuka, öroninflammation, magkatarr, lunginflammation, influensa och oräkneliga förkylningar". Nog för att jag verkligen älskar att skapa ett hem för oss här i Stinshuset men inte på bekostnad av allting annat.

Så medan vi väljer det enkla livet ett tag får både hus och renovering ta en välbehövd paus. Inte svårare än så. Ett liv utan onödiga krav och annat som stjäl energi. Istället ägnar vi tiden åt varandra, går på upptäcktsfärd i vår lilla by och njuter av tillsammanstid. Försöker gå ner i varv och hitta en balans i livet. 

Och det har varit helt underbart för oss alla, inte minst för våra tre små. 






Ni undrar kanske vad jag har bakat förresten?

Här pratar jag på om livet och stress och valmöjligheter utan att avslöja vad det är för goda saker på bilderna. Det är något för en laktritsälskare som jag, nämligen busenkla bollar med lakritsgranulat. Man mixar hasselnötter, mandelmjöl, kokos, smör. lakritspulver och stevia till en jämn smet och formar sedan bullar som man rullar i kokos och lakrits. Så gott!


Ja, så här har alltså livet i Stinshuset sett ut på sistone. 
Tankar som fladdrat fram och tillbaka, viktiga val som har gjorts och en tyngd som har lättat från axlarna. 


 

onsdag 3 februari 2016

Lite mera lampor.




Och när vi ändå är inne på ämnet; så här ser vår nya fönsterlampor ut. Vad tycker ni?
Enkla men så himla fina om man frågar mig.






Fyra hänger i våra köksfönster och två hamnade i hallen.
Och tänk om bara fönsterna hade varit vita också! Det kommer verkligen att bli pricken över i:et.

Annars då? 
Ja, det är onsdag, det blåser fullkomlig storm därute och jag längtar redan lite smått efter helgmys och  allt som hör därtill.


 

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails