onsdag 30 november 2016

En julbekännelse.






Jag ska inte ljuga.

Att spendera timmar på att slå in paket är kanske inte min absoluta favoritsyssla. Och timmar börjar det ju nämligen bli nu med tre egna barn, småkusinerna och övriga nära och kära. Men jag gör det såklart ändå för jag njuter desto mer av att se hur fint det blir och jag gillar verkligen tanken på att ha lagt både tid och omtanke på att göra varje julklapp så där riktigt tjusig.

Och det hela blir ju så mycket mysigare och definitivt roligare om man laddar upp med vackra omslagspapper, snören, band och andra fina detaljer. Julmusik, fri tillgång till pepparkakor och största glaset glögg är självklara måsten för hålla ångan uppe och ta sig igenom det hela med förståndet i behåll. 

I år går mina klappar i brunt och brons. Naturmaterial och jordiga toner. Kottar, hjärtan och stjärnor. Ja, jag är precis sådär nördig att jag dessutom gillar när alla paket harmonierar med varandra. Överlag har jag lite svårt för sånt som inte gör det om jag ska vara ärlig; jag är lite av en perfektionist utrustad med en överdriven förkärlek för ordning och reda. Jag har svårt för allt från ojämna saldon på konton (hur knasigt särskilt när man arbetar på bank?) till oreda i skafferiet. Men barnen ger mig som tur är mycket övning i att allt inte behöver vara så perfekt. I deras värld betyder det inte särskilt mycket. Barn har ju en tendens att göra just det, att ta udden av en del av våra egenheter och ge perspektiv på tillvaron.


Nåväl, från min julbekännelse och raskt över till nuet. 
 Lite VAB blev det för oss i veckan. Den här gången är det Lillebror har fått någon slags blåsor i munnen och är såklart rejält trött och grinig av att ha ont och inte kunna äta. Usch och fy för alla dessa barnbaciller. Själv vaknade jag med halsont och världens lock för örat som bara vägrar ge med sig. Tröstar mig med att det kunde varit värre, typ magsjuka eller något annat vidrigt. 


Nu väntar sängen och det alldeles bums och med en gång.
Hoppas på att vakna aningens mindre lomhörd imorgon.



***

söndag 27 november 2016

Första söndagen i advent.





Första söndagen i advent och nu är julen verkligen här på riktigt. 

Ljuset är tänt, lingonriskransar har kommit upp på ytterdörren och barnens magar är fulla av pepparkakor.  

Och jag som inte är så särdeles förtjust i för många tomtar och blingbling och annat som fullkomligt skriker J U L känner mig redan ganska färdig med julpyntandet. Några ljusslingor, stjärnor, kottar, hyacinter och massor av tända ljus - mycket mer än så behöver jag inte för att känna julstämning. Men granen däremot, den längtar jag efter. Doften och det där mjuka, varma skenet från ljusen. Hängen som bär på minnen, hemmapysslade änglar och gnistrande kulor. Rakt igenom magiskt! Varm glögg och finstämd julmusik är såklart också ett absolut måste för både själen och julkänslan.






Och om jag bara får önska mig en sak den här julen så skulle det vara att inte dras in i vare sig julstress eller onödiga måsten. Förra året var vi mitt uppe i flytten med allt vad det såklart innebar men i år sparar jag inte något till dom allra sista dagarna före jul. Julklapparna som är kvar ordnar jag den här veckan, barnen är fotade till årets julkort och nästa helg; ja, då finns inga måsten - bara tid för varandra. Mitt i all planering av julmat, marknader och paket glömmer man så lätt bort att avsätta tid för det viktigaste av allt; tid för familjen, tid att hämta kraft och tid att stanna nuet. 


Mysig första advent vänner!



***

söndag 20 november 2016

Spirande julkänslor och nymålat skåp.






Ska vi ta en titt på hur vitrinskåpet blev?

Inte helt färdigt ännu; det saknas både knoppar och några lådor, 3 stora och 3 små, men i alla fall. Känslan är ju där oavsett. Vi bestämde oss för att inte sätta tillbaka glasdörrarna i ovandelen, det blev ju så fint utan att det kändes onödigt. 






  


Och jag kunde inte vara mer nöjd med vårt stora vackra skåp som rymmer precis hur mycket som helst; allt vardagsporslin, ärvda kaffekoppar och små fina loppisfynd.

Dessutom har en vacker adventsslinga kommit på plats. Tänk att det redan är första advent nästa söndag och den i särklass mysigaste tiden på året står för dörren.







 Julen, ja.

I lördags gjorde vi julmarknaden tillsammans med mina föräldrar på godset i Högestad och det känns alltid som det perfekta startskottet på julen. Det är något alldeles speciellt med doften från eldkorgar, gran och brända mandlar som får julkänslorna att spira. Väl hemma igen fikades det lussebullar och pepparkakor, det tändes ljus, stämningen var hög och alla pratade i mun på varandra precis hela tiden. 

Och det är väl kanske just det julen handlar om.
Den där dyrbara tiden med sina nära och kära.



***

söndag 13 november 2016

En vinterhelg i bilder.





Tid att summera den här frostnupna och  vackra vinterhelgen i bilder.

Först ut; alldeles underbara rostiga julgranshängen som jag förälskade mig i på typ två sekunder. Älskar allt som har med stjärnor att göra men föll även pladask för den lilla klockan. 







Åbergs trädgård; alltid lika mysigt att besöka även om dom ännu inte fått in mina högt efterlängtade Myrsine. Börjar känna mig något tjatig var gång jag svänger förbi för att fråga om dom kommit än men å andra sidan går jag aldrig tomhänt därifrån. 






Som den här lyktan; den köpte jag på Åbergs förra julen och eftersom den är en riktig favorit i köket tyckte jag nog att det var väldigt viktigt att köpa en till i år. Som sagt, man kommer aldrig tomhänt därifrån. 







Och så det bästa till sist; måla, måla älskat vitrinskåp. Mannen svär och suckar lite då och då över mina möbelinköp men vi är båda rörande överens om att det blir så väldigt bra det här. På helbilderna är det grundmålat och på närbilden är det målat med första lagret vanlig färg. Fortfarande lite flammigt och behöver nån strykning till men oj så fint det blir. Kan knappt vänta tills jag får sätta tillbaka alla mina saker och börja fixa och dona. 



Ja, lite så har alltså min helg sett ut. 

Två frostnupna vinterdagar, ett överflöd av tända ljus, vitmålade möbler och dom allra första juldekorationerna i min hand. Två veckor kvar till advent. Kan man annat än att längta?



***

måndag 7 november 2016

Några favoriter i Stinshuset.




Ikväll tänkte jag att vi kunde ta en liten titt på några detaljer här i Stinshuset. 

Saker och ting från här och var i huset som jag tycker sådär alldeles extra mycket om. Som tavlorna här ovan. Gamla fotografier i antika ramar; båda tagna i Torsebro, en liten by utanför Kristianstad, där min mamma är uppvuxen. Och männen som står där så bestämda, med armarna i kors, utanför snickerifabriken för mer än 100 år sedan. En av dom är min morfars far. 






Och vad har vi mer då?








Jo, drängaskåpet såklart. 

Det har hängt med ett tag och jag är fortfarande lika förälskad i det. Och renhornen där ovanför dörren. Älskar.







Och så till sist...
Blåvitt porslin; fat, tallrikar, koppar eller som här ovan, små vackra askar med sirliga mönster. 
Så.himla.fint.


Några av mina favoriter såhär på måndagskvällen alltså. Men hujedamig, vad kallt det blivit helt plötsligt. Ingen snö men väl någon minusgrad och en kyla som biter riktigt ordentligt i kinderna. Och så den där frosten som glittrar i morgonsolen. Magiskt.


Nej, nu sängen - pronto.
Puss.


***

söndag 6 november 2016

Ett budget tips de lux.





Men hur söt?

Små rådjur fyndade på TGR häromveckan för ynka 20 kr styck. Tänkte direkt att dom där nog skulle göra sig riktigt bra i det som så småningom kommer att bli Livs egna rum. Min flicka ä l s k a r nämligen djur och figurer av alla slag så Bambie kommer med all säkerhet att göra stor succé. Och äpplet faller ju som bekant inte så långt från trädet för jag tyckte nog att dom absolut skulle kunna göra sig på fler ställen än i ett barnrum. 

Fyra Bambie fick det alltså bli; två till 5-åringen och två till mamman i familjen. 
Om inte det är ett riktigt budget fynd de lux så vet jag inte.


Efter spökfest till sent ut på kvällen och min allra första SFS på Instagram (@ljuvalantlivblogg heter jag där om någon undrar) längtar jag verkligen efter sängen.

Natti natti finaste ni.  


***

fredag 4 november 2016

Spökfest.





Imorgon är det tid för spökfest hemma hos barnens kusiner och vad kan passa bättre att ta med sig än dom här små krabaterna? Grunden är vanliga hederliga chokladbollar som jag formade lite som en topp och hängde över ett lakan gjort av marsipan. Ögonen är små chokladströssel som jag tryckte dit sist av allt. Jag gjorde även en variant som fladdermöss och hade ett himla bry med att hålla koll på att mina egna små spöken inte åt upp alla vingar och ögon som skulle tryckas ner i chokladbollarna. Mina kusliga bakverk fick i alla fall en stor tumme upp av provsmakarna när allt äntligen var klart och det är ju ett riktigt gott betyg. 









Så sista rycket med spöktema nu i helgen alltså med frosseri i pumpor, skelettdräkter och läskiga bakverk. Sen får det nog vara bra för i år och istället börja se fram emot den absolut mysigaste tiden på året. 

Men först spökfest extra allt.


***

torsdag 3 november 2016

Vardagsmys.




Vardagsmys är något som är väldigt uppskattat hemma hos oss av både stora och små men levande ljus och småbarn är ju såklart en riktigt dålig kombo. Elektriska blockhus finns det ju däremot en hel uppsjö av och jag hittade några fina i en butik här i Ystad. Såklart inte riktig samma sak som äkta vara men med fördelen att man kan mysa precis när och hur man vill utan att oroa sig för att någon liten kommer till skada och bara det är ju guld värt. Dom här går dessutom på timer om man vill mysa till det redan på morgonen när man nyvaken och sovvarm tassar ner i pyjamasen för att sätta igång kaffet. Hur bra?






Och dagen annars då?

Ja, den bjöd på lite oväntad vab då lillebror inte riktigt var sitt vanliga jag när han vaknade i morse. Storebror ville tvunget till kompisarna på förskolan men syster yster stannade mer än gärna hemma en dag med oss. Och eftersom lillskrutten fortfarande inte känns helt hundra tar vi helg redan nu och håller oss hemma imorgon också. 


Långhelg alltså. 
Inte så dumt alls faktiskt. 


***

onsdag 2 november 2016

Den där förkärleken till fårfällar.




Men visst måste vi ta en titt på skönheten?

Mitt tröstköp från igår när humöret var i botten och livet kändes precis lika grått och trist som vädret. Som någon kanske minns hyser ju jag en aningens för stor förkärlek till just fårfällar. En kärlek långt större än vad min plånbok egentligen tycker om men själen mår så väldigt bra av det där i alla fall och vad kan vara viktigare än att ge den lite näring? Och om man samlar några då och då så känns det ju faktiskt inte så farligt för ekonomin heller. Bra så tänker jag.






Hur som helst.

Första fällen för i år är alltså införskaffad men lite vill ju som bekant alltid ha mer. Särskilt när det kommer till dessa silkeslena och lockiga skinn som skapar så otroligt mycket stämning och värme i ett rum. 

Och med det kan man nog säga att min nedräkning till Högestad julmarknad har rivstartat. För där, på ett bord mellan julens alla gudomliga ostar och korv, finns nämligen dom allra vackraste skinn man kan tänka sig. Korthåriga och långhåriga, mörka och ljusa... Och jag får försvinna in i rena rama fårfällshimlen om så bara för en liten stund.

Åh, som jag längtar.



***

tisdag 1 november 2016

En dra-täcket-över-huvudet-dag.




Det blev visst en sån där dag då precis allt kändes fel på något vis. 

Ni vet när man har den där känslan i kroppen som inte riktigt går att ta på men man är allmänt irriterad på det mesta och helst bara vill dra täcket så långt över huvudet det bara går. En sån dag då det duggregnar på en och kjolen sitter aningens för tajt och man surar över allt man vill/måste/borde göra men inte riktigt hinner med. Och barnen bråkar och kivas och själv är man precis sådär opedagogisk som man ju inte ska vara men hjärnan slutade att fungera nånstans på vägen mellan förskolan och den otroligt näringsriktiga kvällsmaten bestående av päronyoughurt och macka. Amen ni förstår ju, man är riktigt besvärlig helt enkelt. 

Nåja. Nu är det ju tisdag kväll och jag sitter här och filosoferar framför datorn medan mannen ser fotboll och dom tre små har somnat. 

Och kanske var det så att ett nytt fårskinn jag gått och drömt om ett tag fick följa med hem efter jobbet. För det är man ju såklart värd när det går tungt och man kan behöva all pepp i världen för en liten stund. Lite vanlig hederlig materiell lycka för att komma på rätt tankar igen. 

Och så var det dessutom 20 procent rea på skönheten också. 
Bara en sån sak.


***

torsdag 27 oktober 2016

En nyfirad treåring.









Kalaset ja.


Ett sådant har vi ju också hunnit med nu i höst. Minsta herrn i huset fyllde hela 3 år och det firades såklart med pompa och ståt. Och minioner. Albin gillar verkligen dom där gula små filurerna så temat kändes solklart i princip redan från början. Ballonger, sugrör, blommor, cupcakes och mangotopping på tårtan - allt i gult för att göra en liten älskad glad. Och glad, det blev han verkligen. 

Underbara unge.






Och när gästerna tackat för sig fick alla tre barn i huset gå på ballongjakt. 
Underbart att något så enkelt som ett gäng ballonger kan vara så kul så länge.


Ja, lite så gick det alltså till när lillebror firade tre år.
En riktigt fin dag för den finaste lille herrn man kan tänka sig.


***

Sugen på mera kalas? Gamla inlägg hittar du här:

Femårskalas för Liv och Viktor

Tvårskalas för Albin

onsdag 26 oktober 2016

Att stanna i nuet.





Men hur vacker är inte naturen just nu?

Och här i Ystad har det varit alldeles underbart väder. 
Kall och krispig luft som riktigt nöp i kinderna när jag var på väg till jobbet i morse. Åh, tänk om man hade varit ledig istället. Då hade jag nog allra helst velat dra på mig gummistövlarna och hoppat i lövhögar med barnen, druckit varm choklad och bara njutit av tiden. 

Jag insåg med viss panik häromdagen att julmarknaderna och första advent bara är några få veckor bort och även om jag verkligen Ä L S K A R julen vill jag nog stanna i nuet ett litet tag till. Och sen barnen kom har ju även en annan helg kommit att bli viktig, nämligen Allhelgona och Halloween. Så i helgen plockar vi fram pumpor och kniv, bakar fladdermuskakor och spökar till det med girlanger och ljusslingor. 

Så himla mysigt det där med. 


***


söndag 23 oktober 2016

Lycka att kunna stänga en dörr.




Måste bara visa er det allra bästa med att ha flyttat ner alla barnens leksaker från allrummet där uppe till vårt blivande sovrum/numera lekrum här nere.

Ser ni?
 Man kan stänga dörren om eländet.
Man blir ju helt lycksalig. 

Faktum är att sen vi tog tag i det hela - och slet som djur en hel dag för att få alla pinaler på plats - har vi knappt behövt ägna någon tid åt att röja och ställa i ordning något nämnvärt där uppe. Förr fick man plöja sig fram och såg knappt golvet. Inte ens barnen hittade bland sina egna saker. Och det tog en himmelens massa tid att få undan allt när man ska städa både uppe och nere.

Bästa beslutet nånsin.






Och här nere då?

Ja, i vanlig ordning målar vi... trumvirvel... ett styck fönster. Nu är alla nio grundmålade i alla fall. Bara en dörr kvar att göra vid i sovrummet/lekrummet. Eftersom det hemska gulaktiga träet är borta nu gör jag mitt bästa för att övertala mannen om att gå över till att måla vitrinskåp innan han sätter ytterligare några lager färg på fönsterna. Vi får väl se om han köper det resonemanget eller inte. Minns ni inte hur skåpet ser ut idag? Titta här nedan. 






Vita fönster, nymålad skänk och en matta under köksbordet... ja, sen börjar det här rummet att arta sig tycker jag. Eller det börjar i alla fall äntligen kännas som vi.


God natt vänner!


***

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails