Den där längtan efter nystart.

Tänk. Att man kan längta ihjäl sig så mycket efter ett hus.

Börjar snart känna mig tjatig men det är ju det som mest av allt snurrar runt i mitt huvud nuförtiden, från tidig morgon till tok för sent på kvällen. Imorgon är det två veckor kvar tills vi flyttar det sista från vårt lilla parhus och sover den allra första natten tillsammans i det vackra Stinshuset.

Den här flytten betyder så mycket mer för oss än jag nånsin kan sätta i ord. 

Men framför allt står den för en nystart. En så väldigt välkommen och behövd förändring i familjen Ewermans liv. Och jag är så pepp på att att få ta er med på vår resa. 

Dessutom är det ju så förbenat vackert där ute. Att få bo bland kohagar, åkrar, porlande vattendrag... Vilken lycka! Nypa, nypa i den där armen igen. Och inne i Stinshuset ser jag hur mina inre bilder sakta men säkert håller på att förverkligas. Det blir parhuset 2.0 kanske man kan säga. Allt som var bra här upplyft till en ny dimension. Lite större. Lite bättre. Ja, lite mer av allt helt enkelt.

Men innan vi är där finns det en flytt att ta sig igenom. Och tre hostiga barn att rå om.

Torsdag vänner, nu kör vi!

♥