Vår nya fina trappa
Så fort tiden går! Tänk att idag är det ett halvår sedan mitt förra inlägg. Jag kanske inte hade för avsikt att helt lägga bloggen åt sidan men vips så har det gått 6 månader. Utan att man riktigt tänkt på det. Men visst känns det allt lite tråkigt att inte hinna med ett så stort intresse som foto och bloggen ändå är. Samtidigt är barnen bara små en gång och kommer såklart alltid först.
Det har hänt en del sedan sist. Barnen närmar sig två år, har börjat på förskola och börjar mer och mer utveckla språket. Om man bortser från att vi alltid är småsjuka, syskonbråk och vad jag tror är början på trotsåldern är det en spännande tid med dom små. Personligheterna blir bara tydligare och dom är verkligen på väg mot att bli egna små individer. Kvällar och nätter fungerar så mycket bättre och vi får nästan alltid sova. Utan sömn månad efter månad blir man ett vrak utan ork och energi. Det är verkligen inte en tid jag saknar kan jag ärligt säga.
Nu vill jag titta framåt och längtar efter en tid när barnen och vi kan pyssla och mysa tillsammans. När livet inte bara handlar om rutiner och att få vardagen att flyta utan också om härliga stunder att alltid minnas tillsammans som familj.
Hoppas du har det bra i höstrusket!
Kram Anna
♥