Det blev visst en liten paus i bloggandet.
Jag hade såklart tänkt titta inom och önska Glad Midsommar men en väldans massa annat kom emellan. Sånt som sjuka barn, never ending-renovering, mäklarträff och en styck borttappad datasladd.
Så ett aningens försenat Glad Midsommar till er!
Nu är sladden upphittad i alla fall och jag kan överföra bilder från kameran igen.
Kameran ja. Jag köpte ju en Canon EOS 700D förra året och det tar sin lilla tid att förstå sig på den. Minst sagt. Vi har inte direkt varit bästa vänner så här långt men jag tror faktiskt det börjar vända nu. Jag har aldrig fotat manuellt förut och tycker det har varit riktigt svårt att få till skärpan i bilden. Att jobba med slutartid och ISO-tal - inte helt enkelt. Men skam den som ger sig!
Hos oss har semestern börjat och barnen och jag gör vårt bästa för att inte slita vårt hår av frustration över sommardagar med 12 grader och regntunga moln. Det går väl sådär men vi kämpar bannemig i alla fall. Dom tre finaste har oändligt med spring i benen, dom kramas och bråkar vilt om vartannat och tillsammans skapar dom en ljudnivå som når himmelska höjder.
Jag tänker inte ljuga eller försköna.
Det är tufft att ta hand om två 4 1/2 åringar och en 1 1/2 åring själv varje dag medan mannen sliter med att färdigställa allt inför försäljningen. Att vara två gör vardagen så mycket enklare. Och roligare. Det jag längtar mest av allt efter just nu är familjetid. Bara vi fem. Tillsammans.
Och jag längtar tills vi är på plats i vårt nya hem.
Längtar efter att få stänga dörren till vårt lilla Ystadhus och säg hej till livet i idyllen.
Men fram tills dess är det bara att kavla upp ärmarna och kämpa på.
Var och en på sitt håll men ändå tillsammans.
Nästa vecka blir badrummet klart. Efter 5(!) veckor är det väldigt efterlängtat kan jag säga. Dessutom kommer fotografen till oss och förhoppningsvis är en styck annons redo att läggas ut hos mäklaren och på Hemnet.
Nog är det en tröst alltid, lite gråmulna och regnfyllda sommardagar som dessa.
♥