Vardagsmys.

Vardagsmys är något som är väldigt uppskattat hemma hos oss av både stora och små men levande ljus och småbarn är ju såklart en riktigt dålig kombo. Elektriska blockhus finns det ju däremot en hel uppsjö av och jag hittade några fina i en butik här i Ystad. Såklart inte riktig samma sak som äkta vara men med fördelen att man kan mysa precis när och hur man vill utan att oroa sig för att någon liten kommer till skada och bara det är ju guld värt. Dom här går dessutom på timer om man vill mysa till det redan på morgonen när man nyvaken och sovvarm tassar ner i pyjamasen för att sätta igång kaffet. Hur bra?

Och dagen annars då?

Ja, den bjöd på lite oväntad vab då lillebror inte riktigt var sitt vanliga jag när han vaknade i morse. Storebror ville tvunget till kompisarna på förskolan men syster yster stannade mer än gärna hemma en dag med oss. Och eftersom lillskrutten fortfarande inte känns helt hundra tar vi helg redan nu och håller oss hemma imorgon också. 

Långhelg alltså. 

Inte så dumt alls faktiskt. 

***

En bokhylla och tjugo flyttlådor senare.

För ett par veckor sedan, en sån där riktigt varm och härlig försommarsöndag i maj, satt vi ute i trädgården med barnen och njöt av varandra, vädret och glass i stora lass. En sån där söndag man egentligen inte borde röra en fena och absolut inte ens skänka en tanke på att bege sig på jakt efter en bokhylla. Men, när tanken likväl infinner sig och mannen snällt nog erbjuder sig att åka och handla, ja då blir man helt enkelt bokhylla. Från början hade vi egentligen en idé om att platsbygga en egen men vi insåg ganska snart att det skulle ta alldeles för mycket tid i anspråk just nu.

 Och det blev ju hur bra som helst att äntligen få packa upp böcker, alla våra älskade nummer av Lantliv och en hel del annat smått och gott. Jag tror jag packade upp nästan tjugo flyttlådor när hyllan väl var på plats. Det är en himla fin känsla att få packa upp sina saker och fylla huset med sånt som är vi. Sånt vi tycker om och mår bra av att ha runt om oss. Och äntligen har min vackra ärvda kristallkrona fått sin plats i vardagsrummet 

Rosorna?

Dom fick vi av ett par grannar som tack för att dom sådär lite hastigt och lustigt fick låna en bilbarnstol i helgen. Så otroligt vackra och nog får det mig allt att drömma lite extra om rosenbuskar i världens alla rosa nyanser som blommor och doftar precis sådär överdådigt som bara rosor kan. 

***

Ett eget litet hörn.

Ja, typ så här kommer min egna lilla hörna av vardagsrummet att se ut. 

Att det fortfarande saknas en matta (en grå historia från Tell me more), en skrivbordslampa av äldre stuk och så förstås dom där jordglobarna från Artilleriet får man blunda lite för. Och att vardagsrummet i skrivande stund är fullkomligt bombarderat av leksaker. Men i alla fall. Det står ett skrivbord i hörnan i alla fall.

Det där skrivbordet är ett blocketfynd som vi har målat ljusgrått. Jag kände att det blev för många mörka möbler i rummet och var allt lite sugen på ett ljust skrivbord till den grå mattan. Dessutom var bordskivan så mycket vackrare än benen som var mer brunmålade på nåt vis. Så ljusgrått fick det blir. 

Nu börjar det bli lunchtid här i Stinshuset och solen den visar sig för första gången på vad som känns som en evighet. Så väldigt efterlängtat! 

Och själv måste jag ta mig i kragen efter en helg av på tok för lite sömn och försöka komma ur dimman. Inte helt lätt när kroppen känns tung och ögon bränner. 

Några timmar söndag kvar att njuta av.

***

Ett halvfärdigt vardagsrum.

Så blev det visst lördag igen och dessutom Valborgshelg.

Och äntligen börjar det faktiskt klia i fingrarna att komma vidare med huset efter några månader av den där "det-står-mig-upp-i-halsen" känslan. Det jag saknar mest här i vardagsrummet är tavlor och såklart den platsbyggda bokhyllan vi går och skissar på. Kommer bara bokhyllan på plats så löser det upp många andra knutar. Lådor med böcker och inredning kan packas upp, skrivbordet kan hitta sin slutgiltiga plats och dom där underbara jordglobarna (finns här) som ännu ligger i sin kartong kan äntligen packas upp och hängas på plats. Och så ska ju det stora blocketfyndade skåpet målas. Om jag nu bara kan bestämma mig för i vilken färg.

Men först har vi en lekställning som ska byggas klar i trädgården och tre barn som ska komma på fötter igen. Jajamän, alla tre har åkt på ännu en öroninflammation och går på penicillin. Inte mycket till valborgsfirande för oss med andra ord. Men så fort det vänder tror jag nog att vi letar fram en och annan pensel och färgburk. Har det väl börjat klia i fingrarna så har det. Då finns det liksom ingen återvändo. 

Vår lördag alltså; 

sjuka små älsklingar, helgblommor i vardagsrummet, en lekställning på stark frammarsch och en efterlängtad känsla av kreativitet som bubblar mer och mer inombords. 

Glad Valborg hörrni!

***

Det där skåpet.

Så var det tid igen för ytterligare några sjukdagar. 

Den här gången har även jag själv åkt på nån lort som vägrar släppa taget om mina stackars luftrör. Rethosta från morgon till kväll. Och kroppen; ja, den känns väl mer eller mindre totalt överkörd eller något i den riktningen i alla fall. Vilka lycka i såna här lägen att ha föräldrar som kommer över och hjälper till med allt från mat till att skruva upp grinden i trappan. Ovärderligt. 

Men hur som helst så har vi, trots krämpor, hunnit med att fira våra stora älsklingar som har fyllt hela fem år i veckan och dessutom varit en tur till Kristianstad med dottern och mormor. Och så har vi varit och firat vännens fyraåring som roligt nog fyller år samma dag som våra tvillingar. 

Till helgen blir det kalas för de nyblivna femåringarna och vi hoppas verkligen att hela familjen är på benen tills dess. Jag vet två som är väldigt pepp på idén med kalas så det är bara att kurera sig med honung och c-vitamin i mängder. 

Jag har ju helt missat att visa en liten sneak peak av det där Blocketskåpet vi hämtade i Helsingborg för två veckor sedan. Det var nog den absolut sämsta dagen man kunde ge sig ut på vägarna (läs totalt snökaos och viss irritation från makes sida), i varje fall med släp, men vad gör man inte när det där rätta skåpet äntligen dyker upp. Jag tänker mig det i en svagt grå nyans men med tanke på takten vi håller här hemma just nu lär jag få lära mig att leva med trärena möbler (och fönster!!) ett bra tag till. Huvudsaken är att man samlar på sig möbler med rätt karaktär, det andra får väl komma när det kommer. 

Ännu en sjukvecka alltså men förhoppningsvis en av dom sista på länge.

Och tills den här elaka bacillen släpper greppet om oss stannar vi hemma och gör absolut så lite som möjligt. Nu, ännu mera c-vitamin och sen sängen. 

***