Den där förkärleken till fårfällar.

Men visst måste vi ta en titt på skönheten?

Mitt tröstköp från igår när humöret var i botten och livet kändes precis lika grått och trist som vädret. Som någon kanske minns hyser ju jag en aningens för stor förkärlek till just fårfällar. En kärlek långt större än vad min plånbok egentligen tycker om men själen mår så väldigt bra av det där i alla fall och vad kan vara viktigare än att ge den lite näring? Och om man samlar några då och då så känns det ju faktiskt inte så farligt för ekonomin heller. Bra så tänker jag.

Hur som helst.

Första fällen för i år är alltså införskaffad men lite vill ju som bekant alltid ha mer. Särskilt när det kommer till dessa silkeslena och lockiga skinn som skapar så otroligt mycket stämning och värme i ett rum. 

Och med det kan man nog säga att min nedräkning till Högestad julmarknad har rivstartat. För där, på ett bord mellan julens alla gudomliga ostar och korv, finns nämligen dom allra vackraste skinn man kan tänka sig. Korthåriga och långhåriga, mörka och ljusa... Och jag får försvinna in i rena rama fårfällshimlen om så bara för en liten stund.

Åh, som jag längtar.

***